Här sitter jag

Posted by: Tant Otto on: mars 3, 2012

• In: AftonbladetBlogg | Barnbarnen | hästar | Vardagliga ting
• 2 Comments

Ja jag sitter här ..kaffebaljan är urdrucken och jag väntar på att sovmorgonen ska vara över för barnbarnet så att vi tillsammans kan starta denna lördag.

Vi bestämmde igår att vi skulle baka kladdkaka ihop…på ett villkor…att han följer med på långpromenad med gammelmormor. Vi får väl se om han håller  vad han lovat eller om han bangar .

En sak är då säkert att jag mött min överman då det gäller att sitta vid datan…den lille pöjken han kan sitta längre än mig. Vill att han ska röra lite mer på sig…visst alla barn är inte sportfantaster som gillar att sparka boll och vara ute och röra på sig…nej min lille är inte en sån typ han är en liten pyssling han…gillar att snickra,bygga trädkojor, spela piano, trummor, syntersize och monopol.

Han är musikalisk som attan och spelar på gehör…lär sig genom att lyssna och spelar stycken som om han aldrig gjort annat…och det är inte gubben noa …ingen pekfingervals alls.

Ja alla är vi unika och alla gillar inte attröra på sig…för mig är det konstigt för jag har alltid varit en sportfåne som hållt igång mig med divere sporter…jag har spelat fotboll i H-södra , basket i Brahe …bollsport är roligt och jag var en slitvarg…sen blev det hästar och det har hållt i sig hela tiden sen jag var 12 år…nästan ….ett litet uppehåll på några år då jag födde barn..sen har jag gått på gym…styrketränat och gått på pass,jazzerziseat, bodypumpat, stepupat, spinnat och allt vet vad…. …2 pass på raken ibland då jag hade så mycket energi att det räckte och blev över…det var innan det fanns långpass..sen har jag alltid haft mina joggingskor ..vet inte hur många pass i skogen det blivit genom åren…många rundor och många skor har jag slitit ut där i spåret.

Men sen hände något och jag tröttnade lite på att gå på gymmet…då träffade jag min man i livet och blev upp över öronen förälskad och fast igen…och var nöjd med det…visst fortsatte jag att jogga men gymmet det var som bortblåst…vi skaffade hästar och det höll oss igång…det och vår minsta lite bortskämda dotter höll oss igång… och visst har jag försökt börja på gym igen och gjorde så i nästan 2 år sen tog det stopp och hästeriet tog all tid igen.Träningar och tävlingar blev det för hela slanten…ja vi hanninte med annat då vi for på tävlngar var och varannan helg. Det höll oss igång och det tog tid hela helger var vi iväg…så någon ork att träna fanns inte …

Nu har jag lovat mig själv att då livet ordnat upp sig ska jag börja träna på allvar igen…jag ska bevisa för mig själv att jag kan komma iform igen och bli lite som mitt forna jag igen…visst är jag litte krumm och stel nu efter ca 3 års uppehåll från träning…men tur är väl ändå att jag har haft stallet där jag jobbat och slitit mig varm medskottkärror med skit och så har jag ju stepupat på stegen upp till logen…

Nu hinner jag på min höjd med stallet och att gå ut med mamma på långpromenader….jobba , äta och sova.

Snart ska det bli ändring på det….min kropp som nu flytit ut lite för mycket ska fålite hjälp på traven att bli lite mer slimmad…så att jag igen kan komma i mina kläder…mina goa jeans vill jag kunna ha igen…om jag knäpperdem nu så trycks allt överflödigt upp i ärmhålorna 🙂 och så kan man ju inte ha det?

Nähe nu ska jag nog börja skrammla lite här i huset …så kanske den lille börjar röra på sig lite…

SES!