Min egna lilla vrå

Ute och red

Posted on: februari 13, 2010

En sommar det var kanske 2004 eller nåt då jag hade min vita fina foderhäst Schickzal (ödet).

Vi var ute i skogen jag och Chicco på en av våra underbara ritter bara han och jag i skogen på upptäcksfärd och på nya äventyr, för det var verkligen så att vi hade det så härligt där ensamma i tysta skogen. Visst hitta han på en massa hyss för att testa sin ryttarinna som något till åren var ganska så feg innerst inne, lika feg som hästen ”låtsades” vara för att slippa hoppa över bäckar, gå över broar och fortsätta framåt bara för att det låg en sten vid vägkanten. Ja hans testande kunde vara ganska så påfrestande för en tant som jag och ibland eller för det mesta gick det bra men oftast fick jag hoppa av och leda förbi det som var farligt och på det viset gick vi halva vägen var och ingen förlorade.

Att förlora mot en häst kan vara förödande och det kan vara svårt att någonsin vinna igen över hästen som vet att jag gett mig en gång och låtit honom vinna. Så med Chicco var det en evig kamp om han satte den sidan till… jag fick rygga honom förbi hinder som han vägra gå förbi och på så sätt fick jag min vilja fram de flesta gångerna.

Förlora den gången då vi skulle förbi en plastpåse som satt och fladdra i en taggtråd… manade honom som vanligt genom att säga ”lita på mig, det är inget farligt, skulle det vara farligt skulle jag inte låta dig gå här”Men det hjälpte inte denna gång och för att slippa hoppa han åt sidan och tog ett jätteskutt över ett jättedike ut på ett gärde. Jisses vilket skutt att vi inte slog ihjäl  oss var för mig ett under. OK något skärrad tänkte jag att vi gör ett försök till och red så upp på vägen igen och samma sak hände igen och igen men efter tredje gången gav jag upp och förstod att om vi höll på så här skulle vi till slut inte ha samma tur en fjärde gång. Förnuftigt att ge sig tänkte jag och hästen trava lyckligt vidare åt andra hållet vetande att mig kunde han vinna över.

Jajaja det var den gången det sen red vi den vägen många gånger utan att hoppa över det gigantiska diket för då hade jag plockat bort den fladdrande påsen.

En gång i skogen på en liten stenig,smal och krokig stig mötte vi så en mointainbike cyklist.  Mitt i skogen stannade så Chicco som fastvuxen i marken för där hade vi aldrig minsann stött på nåt så farligt som en cyklist.

Tänkte att jag kommer aldrig att komma förbi honom och att Chicco skulle hoppa på han allra minst för så rädd blev han inte hjälpte det då heller att jag sa ”lita på mig” nee då han stod där som en staty och då säger cyklisten… -Du skulle inte kunna flytta på dig så att jag kommer förbi?   Förvånad svarar jag – Du det är nog bäst och lättast att du flyttar på dig min häst är lite större än din cykel och väger lite mer så snälla flytta dig lite åt sidan så vi kommer förbi.

Då flyttade han sig och vi kunde lungt som om inget hänt fortsätta ritten hemmåt.

Ibland undrar jag hur han tänkte då han mötte mig….han kan aldrig ha suttit på en rädd häst i alla fall för då hade han flyttat sig och hållt sig ur spår direkt…. 

 Här hade det passat med en bild på min älskade pålle som fick lämna jordelivet 14/10-06.

 

2008 001.jpg

 

 

 

Annonser

4 svar to "Ute och red"

Underbar historia :-DKan se det framför mig……….Det väckte lite minnen om skogsturer per häst,många år sen nu.Kram/Pluppa

Jo du vi hade mycket roligt ihop chicco och jag. Han vart mitt öde och min stora prövning i livet. Han var smart och intelligent och jag älskade hans busiga påhitt om än de dumma då mitt tålamod prövades till det yttersta. Han blev sjuk och fick tas bort tyvärr och jag saknar honom otroligt mycket….Kram tebax

Fin hisoria, den återkallar minnen från den tiden då jag hade ansvar för en häst som skulle ”underhållas” med ridning och longering. Det var en arabkorsningsvalack och tyckte inte om när jag hävde upp mina 85 kg vältränad muckler på den.. : )

Wow Viba har du ridit? Det visste jag inte men jag vet ju att du har hand med djur förrutom den ilskna baggen då.*fniss*Bockade hästen för att få av dig då…när han inte gillade att du hävde dig upp? Du hade kunnat använda en pall som jag gör… vill inte fresta på pållens rygg med att seg-dra mig upp sakta. Tantpallen kallar de den men det är för hästens skull och inte för min skull jag användedr den… =) Fast visst liter stel är man ju kan jag erkänna…=0)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

Arkiv

Mest klickade

  • Inget

AB blogg american appelpie angordning hästpsykologi Bad gateway bakbunden bitter barnbarn barnbarnen boktips Dagsutflykt Hjo bakad potatis shopping hem och hobby loppis antikt Dikt Dilemma trött curling lat Elvis Shickzal King of rock elände ödesdigert telefonsamtal Eva dahlgren feed flickan som lekte med elden Wienerbröd fotobloggen 4 youre eyes Fototriss ljus fötter jordgubbar vin värmebölja girighet misstänksamhet Gissa temat Hemimamma hep stars himlen kyrkogården clabbe mamma pappa Hsp High sensitiv person karaktärsdrag hästar Rockan importera exportera filer James Blunt magnetarmband jogging träning muskler fett semester Jordgubbsmuffins Klart fix optik Klokord lagar löften arv mål lilla sofie Madonna Madonna Express yourself Michael Jackson MJ MJ RIP musik orosmoln cupcakes pappa pappa tandis rotfyllning Gustav Wasa pocoloco midsommarblommor regn orup release me livet rss pinga rött vitt blått Schickzal sevdabo femkamp grill svin shining light Shoreline Anna Ternheim sinatra lee the corrs bono sinnesrobönen självporträtt skitlag AB bloggen snus mat handla såpa BH Lumene sol brassestol bok bad vätterstranden sommarfrulle jordgubbar sommar gröngräs Sorg håll huvudet högt Spökar energi närvaro pappa Stefan Liv strömavbrott åska tandläkaren fynd semester sol brasestol Techno telefonsamtal telefonångest these boots are made for walking trött jobb sovpass upplösning medium stor bild utflykt fika räkmacka specialare vård människor värdighet Änglakort ängeln i rummet ödetorpet
%d bloggare gillar detta: